Sök:

Sökresultat:

171 Uppsatser om Passivt jobbsökande - Sida 1 av 12

Att attrahera arbetsso?kande : En studie i hur fo?retag kan anva?nda corporate social performance i employer branding fo?r att sta?rka sitt arbetsgivarvaruma?rke

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

FörÀndringsagentens arbetssÀtt för hantering av motstÄnd: en
studie av Norrbottensteatern

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva förÀndringsagentens strategier och arbetssÀtt för att hantera motstÄnd vid en förÀndringsprocess. MotstÄndet Àr kategoriserat i öppet/aktivt, öppet/passivt, dolt/aktivt och dolt/passivt motstÄnd. Vi har anvÀnt oss av en teoretisk referensram som behandlar organisationsförÀndringar, förÀndringsmotstÄnd, förÀndringsagenter samt dess strategier och arbetssÀtt. UtifrÄn den teoretiska referensramen har vi studerat en förÀndringsprocess vid Norrbottensteatern, dÀr vi har intervjuat förÀndringsagenten tillika teaterchefen. UtifrÄn vÄr empiriska illustration har vi funnit att förÀndringsagenten har anvÀnt sig av en karismatisk förÀndringsstrategi.

Presstöd under press : institutionell förÀndring inom svenska tidningsmarknadens stödsystem 1963-2011

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Varför fÄr jag aldrig hjÀlp? : -En studie av hur ofta lÀrare ger positiv uppmÀrksamhet till elever med passivt och aktivt okoncentrerat beteende.

LÀrare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundlÀggande demokratiska vÀrderingarna som det svenska samhÀllet vilar pÄ. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare fÄr positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever kÀnner sig orÀttvist behandlade. Det innebÀr att elever inte fÄr rÀtt bild av det svenska samhÀllets demokratiska vÀrderingar som skolans ska förmedla. UtifrÄn tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte fÄr lika mycket positiv uppmÀrksamhet av lÀrare nÀr de beter sig okoncentrerat, det vill sÀga elever med aktivt okoncentrerat beteende fÄr oftare positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lÀrare frÄngÄr det vanliga hjÀlpsystemet och vÀljer att uppmÀrksamma vissa elever oftare Àn andra.

Passivitet i en mÄlstyrd skola : en intervjustudie om att undervisa elever som riskerar att inte uppnÄ kunskapsmÄlen

LÀroplanens övergripande mÄl Àr att alla elever ska uppnÄ kunskapsmÄlen. Det finns dock mÄnga elever som riskerar att inte uppnÄ dessa mÄl. Med utgÄngspunkt frÄn studiens syfte om att öka förstÄelsen för arbetet med elever som riskerar att inte uppnÄ kunskapsmÄlen pÄ grund av passivt beteende har vi undersökt hur lÀrare beskriver dessa elever. Vi har Àven undersökt hur lÀrare utformar undervisning och klassrumsmiljö för dessa elever, samt vilket pedagogiskt bemötande lÀrare ser som viktigt för att elever med passivt beteende ska kunna uppnÄ kunskapsmÄlen. Vi har ocksÄ sökt svar pÄ vilka svÄrigheter lÀrarna upplever i arbetet med dessa elever.

Budgivning och bostadspriser : En studie av bostadsköpsregleringen och dess inverkan pÄ försÀljningspris

Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

FörÀndringsmotstÄnd pÄ mellanchefsnivÄ: yttringar och
hantering av förÀndringsmotstÄnd

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förÀndringsmotstÄnd yttrar sig pÄ mellanchefsnivÄ, samt hur en förÀndringsagent kan hantera förÀndringsmotstÄndet hos mellanchefer. UtifrÄn en teoretisk referensram rörande förÀndringsmotstÄnd hos mellanchefer utformades en analysmodell och intervjuguide. Vi har studerat ett förÀndringsarbete vid Pajala Kommun, dÀr vi intervjuat de chefer som varit involverade. Vi har funnit i vÄr empiriska studie att förÀndringsmotstÄnd hos mellanchefer yttras bÄde passivt och aktivt samt omedvetet. Den teoretiska referensramen avseende pÄ förÀndringsmotstÄnd tyder pÄ att förÀndringsmotstÄnd hos mellanchefer ofta uttrycks omedvetet och passivt.

Insiderinformation : Att förstÄ, hantera och skydda

Under arbetets gÄng har vi uppmÀrksammat att fÄ mÀnniskor som vi har pratat med Àr medvetna om vad insiderhandel och insiderinformation innebÀr. För den som inte har kÀnnedom om dessa begrepp, Àr det vÀldigt svÄrt att se problematiken med insiderhandel.I vÄr uppsats har vi behandlat problem som uppstÄr vid insiderhandel. Vi har uppmÀrksammat det faktum att det inte görs nÄgon skillnad mellan att aktivt eller passivt fÄ insiderinformation. Vi anser att det föreligger en stor skillnad mellan att aktivt och passivt fÄ insiderinformation samt att lagstiftningen borde ta hÀnsyn till detta. Att aktivt fÄ insiderinformation innebÀr att nÄgon söker information som denne sedan har för avsikt att handla pÄ.

Aktiv fondförvaltning inom Premiepensionssystemet

Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan lÀnge varit en omdiskuterad frÄga inom privata fondsparandet. PÄ senare tid har frÄgan kommit att Äteraktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, dÄ de inte har generat en högre avkastning Àn den generella marknaden. Inom den akademiska vÀrlden har erkÀnda forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, pÄvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hÀnsyn till förvaltningsavgifterna.UtifrÄn förvaltningsavgifterna pÄvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte Àr sÄledes att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning Àn passivt förvaltade fonder, dÄ hÀnsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna.Studien baserades pÄ dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och Ärliga förvaltningsavgifter.  Vidare anvÀnde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrÄn definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jÀmförelseindex. I enlighet med studiens syfte anvÀnde vi oss av det riskjusterade avkastningsmÄttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frÄgestÀllning. Resultatet av studien pÄvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning Àn passivt förvaltade fonder dÄ hÀnsyn tagits till förvaltningsavgifter.

BARRI?RER SOM MEDF?R ATT PERSONER MED MISSBRUK KAN AVST? FR?N ATT S?KA V?RD. En litteratur?versikt

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Är ett framtida vaccin mot Alzheimers sjukdom möjligt?

Alzheimers sjukdom Àr en smygande neurodegenerativ demenssjukdom som frÀmst drabbar Àldre och som karakteriseras av uppkomsten av amyloidplack och neurofibriller i hjÀrnan. De vanligaste symptomen Àr demens, kognitiva problem, inbillningar och aggressivitet. Alzheimer förekommer i tvÄ olika former, presenil och senil alzheimer. Den fullstÀndiga mekanismen bakom alzheimer Àr Ànnu okÀnd men tvÄ proteiner, beta-amyloid och tau, anses ligga bakom orsaken till alzheimer. Ett tredje inblandat protein som man funnit via genetisk analys Àr apolipoprotein E.

Socialt kapital och politiskt deltagande

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig Ät mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket hÀr benÀmns passivt deltagande, och andra mer aktiva former sÄsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nÀtverk och tillit. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att tillgÄng till nÀtverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrÄgad om att delta i aktiviteter, medan tillgÄng till tillit tycks öka en individs benÀgenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bÀsta.Datamaterialet som anvÀnds Àr den svenska delen av European Social Survey frÄn 2002.Logistisk regressionsanalys visar att tillgÄng till formellt nÀtverk Àr förknippad med en högre sannolikhet för bÄde aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgÄng till informellt nÀtverk inte Àr relaterat till politiskt deltagande. Vidare Àr hög tillit till rÀttsvÀsendet förenat med en mindre benÀgenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker Àr positivt relaterat till aktivt deltagande.

De annorlunda Andra : En kombinerad narrativanalys av SVT:s representation av flyktingar och asylsökande

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Personlighetens inverkan pÄ aktivt och passivt jobbsökande, karriÀrambition och arbetstillfredstÀllelse

Previous research has focused limited attention on how personality affects job search for university educated people in work and no studies have focused on the difference between active and passive job seekers. This survey-based study that examined university educated economists and engineers with 5-25 years of experience, showed that career ambition mediated active job search for the personality dimensions of openness, agreeableness and extraversion and also gave clear evidence that active job seekers have lower levels of job satisfaction, and higher levels of career ambition, agreeableness and extraversion, compared with passive job seekers. These findings provide a more nuanced picture of the impact of different recruitment strategies and provide a starting point for in-depth studies on passive job seekers.

Gömd och bortglömd : En litteraturöversikt om mental ohÀlsa bland immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa tillho?r samha?llets mest sa?rbara grupper och lo?per ho?g risk att utveckla mental oha?lsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna a?r underrepresenterade inom den psykiatriska va?rden och det ra?der ett missfo?rha?llande mellan behovet av och tillga?ngen till va?rd fo?r dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att underso?ka upplevelsen av den mentala oha?lsan och hinder fo?r va?rd hos immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa ur ett transkulturellt omva?rdnadsperspektiv.

1 NĂ€sta sida ->